En
kväll i Augusti år 1958. Jag är nu 61 år gammal och bor med min fru i Sverige.
Vi satt och pratade efter middagen och helt plötsligt frågade hon:
-
Hur var det i Tyskland under kriget
egentligen?
Vi
hade ofta pratat om just det här ämnet för att hon var från Finland och hade
också upplevt ett krig . Men vi hade aldrig pratat om det mer ingående.
-
Varför undrar du? sa jag.
-
Jag har alltid undrat hur nazisterna
kunde ta över makten i Tyskland och leda er in i krig utan att ni kämpade emot.
-
Vissa gjorde motstånd men de tystades
snabbt.
-
Du vet vad jag menar.
-
Om du vill veta måste jag berätta om
tiden innan nazisterna tog makten. Tyskland var i ruiner efter första världskriget
och folk behövde en stark ledare. Jag antar att han var lite för stark.
Depressionen var stor och inflationen ökade. Folk var arga efter första
världskriget och de behövde någon att skylla på. Hitler använde den här ilskan
för att störta regeringen och använde den sen för att kunna döda judar. Det tog
lång tid innan han lyckades störta regeringen men han gjorde det gradvis och
lyckades till sist.
-
Men hur gick det till?
-
Jag skulle just komma till det. När
Hitler väl tagit sig in i riksdagen strävade han efter att ha full makt och om
han skulle ha det behövde han folket på sin sida. Han vädjade till folket och
gav olika löften till olika personer. Såklart sade han bara vad de ville höra
men det visste ju inte dom.
-
Varför var det ingen som märkte det?
Varför var det ingen som stoppade honom?
-
Folk ville inte märka det. Han var vad
de hade hoppats på, en stark ledare som ville folkets bästa. Han spelade
perfekt på deras känslor och tystade de som stog upp mot honom. Andra som
märkte att något var konstigt var för rädda för att säga något. Varför ingen
stoppade honom var för att ingen ville. Han utlovade att Tyskland än en gång
skulle bli stort och mäktigt. Detta gav folk hopp som de saknade.
-
Jag förstår fortfarande inte hur det
gick till, nu när man blickar tillbaks var bevisen på att han skulle starta ett
krig och döda judar uppenbara.
-
Jag vet inte ricktigt heller men jag
antar att man måste varit där för att förstå. Man kan säga vad man vill om
Hitler men han var smart. Han gjorde så att mycket blev bättre för Tyskland och
det var få som såg förbi detta. Mycket av vad han gjorde var bra men allt han
gjorde var bara för att försöka uppnå världsdominans.
-
Men när de väl tagit makten borde väl
folk ha sett vad som höll på att hända.
-
Folk var bara glada över att depressionen
var över och att de inte skulle behöva leva under Versaillesfredens lagar. De
brydde sig inte om riskerna och såg bara allting som positivt. Nazisterna
ändrade folks tankar. Det var som om de hade hypnotiserat hela folket till att
följa dem blint och gå med i allt de gjorde. Som till exempel alla
ungdomsföreningar. De unga fördes bakom kulliserna och utsattes för propaganda
sedan de föddes. All propaganda övertygade folk och OS hjälpte till att stärka
inställningen till nazismen. Folk vågade fortfarande inte säga något även om de
inte tyckte om det, för anhängare angav folk som sade emot till gestapo som i
sin tur avrättade dem.
-
Men varför övergav ni inte nazismen när
de hotade att starta krig?
-
Jag antar att folk inte riktigt var helt
emot idén om ett krig. De var hämdlystna efter första världskriget och som sagt
vågade ingen. Så alla följde blint efter och ingen ifrågasatte nazisterna.
Hitler ville att alla ”sanna Tyskar” skulle ha mer Lebensraum, vilket betyder
att han ville att de skulle kunna leda över alla andra ”raser” och breda ut sig
på ett stort område. Detta, hatet för alla som inte var tyskar och drömmen om
världsherravälde startade kriget för Tysklands del. Alla som var på Tysklands
sida hade drömmen om herravälde men inget av det andra. De allierade var på
defensiven efter första världs kriget och ville inte ha något krig över huvud
taget. Detta gav Tyskland ett övertag då de inte ville attackera förrän det var
absolut nödvändigt.
-
Men om Tyskland hade ett sånt stort
övertag, varför förlorade ni då kriget?
-
Inga ”ni”, jag var aldrig inblandad i
kriget.
-
Förlåt, men du vet att jag inte menade
dig.
-
Jag borde inte ha reagerat på det, jag
vet vad du menar, det är bara att jag inte vill associeras till det efter vad
som hände.
-
Vare sig du vill eller inte så var du
där då. Jag menar inte att du på något sätt är skyldig till vad de gjorde men
du var ändå där.
-
Jag vet...
Det
gick en stund innan någon av de pratade igen.
-
Hursomhelst vad var det du frågade?
-
Jag sade. Om Tyskland hade ett sånt
stort övertag, varför förlorade ni då kriget?
-
Vi kunde inte röra England på deras ö.
Detta startade en rad händelser som ledde till Tysklands fall. Vi började
förlora viktiga slag och trupperna tilläts inte retirera. När vi inte hade väst
fritt blev vi tvingade att kriga ett tvåfronts krig. För när Hitler väl vänt
sig mot Stalin och brutit den pakt som hade varit konstig från början men som
utlovade fred mellan länderna, var England kvar där och väntade. Till slut
började allt att falla sönder. Nordafrika förlorades och nästan samtidigt puttades Tyskland ut ur
Ryssland och England anlände tillsammans med Amerika till Frankrike. Tyskland
trycktes tillbaks på alla fronter och till slut var det över. Jag var inte ute
i krig själv men min bror berättade att moralen började svikta efter ett tag.
Jag antar att det kan ha spelat in på hur det slutade.
-
Vad gjorde du efter att allt var slut?
-
Jag kunde inte leva i det land med all
den smärta som orsakats av andra världskriget.
-
Du hade ju inte hjälpt till, du hade
till och med gömt judiska flyktingar.
-
Jag vet men jag kunde inte stå ut med
all förödelse som kriget orsakat.
-
Jag tror att jag kan förstå eftersom jag
hade samma känsla om Finland.
-
Jag tänkte väl att du skulle förstå.
-
Vet du vad andra från din stad gjorde?
-
De flesta stannade väl kvar antar jag,
men en vän vid namn Moritz Kleinst och en viss Augustina von Kappel bestämde
sig för att åka till Madagaskar.
-
Madagaskar!?
-
Jag har ingen aning om varför men det
var vad de gjorde. Själv åkte jag till Sverige för jag hade hört att det fanns
gott om jobb här och att svenskar hade minst aggresion mot tyskar av de
nordiska länderna.
-
Och här träffade du mig.
-
Ja och det är jag glad för.
De satt där en stund och pratade om vad de skulle göra
följande dagoch sedan gick de och lade sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar