Det känns som om allting snart ska ta slut

Klaus Kreidl

Det känns som om allt det goda och njutbara i livet har tagit slut. Northeim är inte längre samma stad som den tidigare varit, det känns som om alla har förändrats och blivit nazister. Alla mina nära och kära är nu borta, de har följt med den gigantiska nazistiska folkmassan.

Polen har precis blivit invarderat av Tyskarna. Storbritannien och Frankrike har förklarat krig mot Tyskland men ändå så gör de inget för att hjälpa polackerna. Den nazistiska ideologin har vuxit i många andra länder och respekten för Hitlers makt har ökat. Detta är en av faktorerna till varför jag tror att Storbritannien och Frankrike inte gör något för att hjälpa till, de är rädda helt enkelt. Tyskarna stormade in i Polen med sina stridsvagnar, de hade tillräckligt många för att komma in i landet och efter en kort tid var de redan inne. Som om detta inte räckte så blev Polen också attackerat av Ryssland och deras diktator "Stalin". Tyskland och Ryssland hade alltså gjort en pakt ihop om att ta över Polen tillsammans. Det de berättade för folket var att de ville utveckla världen på ett bra sätt, något som såg förfärligt ut i mina ögon.

Kriget pågick inte så länge, bara i några veckor men konsekvenserna efter detta anfall var det som drabbade Polen värst. Många polacker blev dräpta på plats och de som hade tur blev "bara" skickade till koncentrationsläger där de fick tillbringa hela sitt liv i smärta och hunger. Vissa polska barn blev kidnappade och fördes ut ur landet, bort från sina föräldrar. De polska judarna var de som hade det värst. Om de inte dödades eller blev tagna till koncentrationsläger levde de i ghetton. Ghettot var ett begränsat område, omringat av tyska soldater. Det var som vilket ställe som helst men just i ghettot bodde bara judar. Det var ett väldigt smutsigt ställe och lagarna där var mycket mer strikta! ALLA judar som var 10 år eller äldre var tvungna att ha en gul davidsstjärna på sitt klädesplagg. Det vanligaste sättet att döda massvis polacker var genom att gasa ihjäl de med en gas som kallas "cyklon b", men det var inte bara polacker, det var mest judar, utvecklingsstörda och handikappade människor man ville få åt, något som bara Tyskland INTE kunde komma undan med. Polen är nu längre ingen självständig stat då den utplånats av Sovjetunionen och Tyskland.

Förra månaden ockuperade Tyskland Norge och Danmark. Det gick rätt så snabbt och det såg inte så svårt ut för Hitler, kanske för att Sverige godkände trupperna att gå genom deras land vilket gjorde det enklare för de att komma fram. Dessutom så är både Norge och Danmark rätt så små länder vars försvarskraft inte är så stark jämfört med Tysklands. Nu i Maj valde Tyskland att attackera de gamla fienderna från första världskriget, Frankrike. Hitler har nu längre ingen kontroll över vad han håller på med, hans makt gör bara så att han vill ha ännu mer av den. Hans folk håller nu på att bygga fler och fler koncentrationsläger för den opassande rasen, det är nu alla verkligen inser att han tar allting på dödligt allvar.

Det är nu redan september och Tyskland har redan misslyckats lite med sina attacker. Förra månaden planerade Tyskland att förstöra mycket för storbritannien men istället så var det Tyskland som råkade illa ut, massvis med tyskar blev dödade, tillsammans med deras plan och vapen. Det började med att tyskarna i sina bombplan flög in över Storbritanniens mark för att förstöra deras industrier och mycket mer. Dessvärre så blev som sagt tyskarnas plan nerskjutna, attacken hade misslyckats. När en viss tid hade passerat började fler tyska soldater att bomba Englands storstäder, England var bara tvunget att förstöras i Hitlers ögon.

Flera länder ansluter sig till kriget och själva kriget pågår nu inte bara i Europa utan i andra delar av världen också. Den amerikanska flottbasen Pearl Harbor attackerades av Japan (den 7e december 1941). Just att Japan hade folk som offrade sitt egna liv (kamikazes) för sitt egna land gjorde så att flottan gick ner på några minuter då de självmordsbombade sig själva in i flotten med flygplan som förstörde gigantiska delar av basen. Det var nu bara en tidsfråga innan USA skulle ansluta sig till kriget, men vilka länder skulle de samarbeta med?

Hitler tog över mer och mer länder, hans namn blev mer fruktat och tillslut så kom attacken som många hade misstänkt. De Tyska soldaterna rusade in genom den Ryska gränsen med ett mål om att ta över och besegra Sovjetunionen. Det var nu november 1942 och Hitler trodde att Sovjetunionen inte längre stod på sina fötter, att de hade gett upp. Men så var det absolut inte. De sovjetska soldaterna började strida mot Tysklands armé, det var början på en strid som skulle vara i några månader, månader av blod och ånger. Under den här tiden dog ungefär 200 000 tyska soldater och nästan hälften av de hamnade i fångenskap av det sovjetiska folket, det var dags för Hitler att tänka om.

Under den senaste tiden har bara katastrofala saker hänt mig, världen håller på att kapitulera och inget står i sin balans. Utan mina nära och kära är livet betydligt svårare. Vart man än går så ser man rubrikerna svämma över folket, den här gången handlade det om slaget i Normandie. Det var Tyskarna,  engelsmännen och amerikanarna som deltog i det brutala slaget. Jag kan fortfarande inte förstå att Tyskland har råd för att kriga såhär, snart kommer vi ju förlora vår ekonomi om vi fortsätter bygga olika stridsvagnar.

Det är nu året 1945 och det känns som om allting snart ska ta slut. Tyskland har det väldigt svårt att hantera kriget, både amerikanare och engelsmän trängde sig in i landet och samtidigt som detta pågick kom också sovjeterna in österifrån. Jag var säker på att Hitler inte hade någon aning om vad han höll på med, han hade ju inga planer alls! Massvis med onödiga dödsfall inträffade dagligen. Det sista jag hörde om Hitler var att han hade gift sig med sin älskade Eva Braun, sedan försvann de spårlöst. Min bild över världen har förändrats enormt, det känns som om allting ska ta slut nu när Hitler och Eva är borta, nu när de båda är döda.

Det har gått en viss tid sen kriget slutade. Allting har förändrats enormt nu när inte Hitler är med oss. Visst har vi fortfarande konsekvenser att ta hand om men allting håller på att lösa sig. Min dröm har gått i uppfyllelse och det känns verkligen som om man kan börja om på nytt och glömma allt som har hänt, jag kommer dock aldrig få tillbaks mina gamla vänner och en del av min familj, jag vet inte ens vad som har hänt med de, om de är döda eller vid liv.

Epilog: Klaus Kreidl

Under andra världskriget så var Klaus Kreidl som vilken annan person som helst. Han hade absolut inte en fenomenal relation med det tyska rikets folk vilket ledde till att han var tvungen och vara försiktig. Efter en viss tid så märkte han att det inte bara var han som tyckte/var sådan, i själva verket så tänkte många människor nästan likadant som honom, att för många följde den massiva folkströmmen och tillslut gick in i "nazist fällan" där de blev fångade. Nazisterna hade redan sin lilla finurliga plan där de visste exakt vad de skulle göra för att sätta igång sitt rike. Genom att satsa på de som inte visste vilket parti de skulle välja och extremisterna fick de över mer och mer folk till sitt parti. År 1933 när NSDAP tog över makten framstod det som ett gudalikt parti där inget kunde gå fel med en lovande stadigt växande ekonomi och helt problemfritt i huvud taget. Men som vanligt så var detta bara massa trams som skulle hjärntvätta folket, men det visste ju inte människorna, så de tog den enklaste utvägen och gick med i partiet utan någon aning om vad som väntade de. Folket hade blivit övertygat av nazisternas högerextremistiska tankar och hitler hade gett de hopp, hopp om ett tredje rike, ett hopp som egentligen aldrig fanns.

Det var inte bara nazisternas plan som fick detta att fungera. Det var Tysklands stora behov av ekonomi överlag samt växande industrialiseringar och det var ju precis det här som NSDAP hade lovat! Detta gjorde så att folket inte riktig letade efter de negativa faktorerna, de ville bara att allting skulle bli bättre och att en ny gyllene tid skulle komma för Tyskland. Det var just här Klaus Kreidl gav upp. Han gick med i partiet som många andra för att få ett bättre liv och för att ständigt inte behöva oroa sig om att gå i konkurs, utan pengar fanns det liksom inget att göra. Människorna hade fått nog av de dristiga tiderna och de ville ha förändringar, mycket snabba förändringar och Klaus Kreidl ansåg att detta var en av de viktigaste bakåtliggande faktorerna till varför det blev som det blev. Alla partierna förändrade landet så långsamt, det vill säga, sakta men säkert men just NSDAP ville förändra landet hastigt och konstant vilket många personer tyckte var bra eftersom att de inte orkade vänta för det "perfekta livet". Det var heller inte så svårt att värva anhängare bland de unga. Den outbildade ungdomen formades dessvärre efter Nazisternas tankar och fick lära sig om den "Ultimata ideologin" som handlade om att det bara fanns en sann väg att ta i livet, att bli nazist och Klaus var en av de.
Om ni frågar Klaus Kreidl så ansåg han att det andra världskriget var oundvikligt med Hitler som ledare. Han hade skapat så mycket hat mot andra länder när han började bryta mot fredsavtalets regler som gällde för det tidigare kriget. Det var ett Tyskland som bara för ca 15 år sedan hade förlorat första världskriget. Många tyskar var upprörda för den sakens skull. De hade tillbringar flera år i krig bara för att sen inte vinna någonting alls på det, Tyskland förlorade bara land. I det fredsavtal som skrevs under när första världskriget tog slut så stod det att Tyskland bara fick ha 100 000 man rustade för krig, och de fick inte ha några man i Rhenlandet, en plats som låg på gränsen till Tyskland.

Redan bara ett par år efter att Hitler tagit makten så började han bryta mot fredsavtalets regler. Han lät alla pengar gå till upprustning av krigsmakten, och 1936 så tågade han in i Rhenlandet. Även fast han gjorde detta så mötte han inget som helst motstånd från stormakterna eller från FN. Det var kanske här människorna märkte att han ville ha mer än bara ett rikt Tyskland men samtidigt så märkte de att han var ganska mäktig pga av ingen stoppade honom, det var i alla fall det Klaus tänkte då han märkte att Hitler väjde på reglerna. I mars 1938 så tågade han in i Österrike, fortfarande utan att möta något som helst motstånd från de andra länderna. Och i september 1938 så kunde han också gå in i Tjeckoslovakien utan några problem alls, efter att ha rådgivit med de andra stormakterna. Han lovade dem att han inte skulle ta mer än den västra delen av Tjeckoslovakien. Men i mars 1939 så tog han även resten av landet. Nu började Hitler rikta siktet mot Polen. Polackerna gick inte med på detta, och därför så hotade Hitler med krig, ett krig som sedan skulle kallas för andra världskriget eftersom att stormakterna inte kunde sitta och titta på längre, de förklarade att Polen skulle få hjälp vid ett angrepp, hjälp av andra länder. Klaus Kreidl som vid denna tid inte var särskilt utbildad blev tvungen att gå med i armén. Det var vid denna tidpunkt Klaus ångrade att han aldrig hade utbildat sig, de utbildade ansågs viktigare och fördes därför inte in i kriget, de fick tillverka saker och stanna i landet. Efter bara 14 dagar i armén var Klaus enligt Nazisterna redo för sin första strid. Det gick snabbt och när han minst anade det stod han där mitt i fältet och skjöt ner människor han inte ens kände, personer som han absolut inte hade något emot. Striden varade inte särskilt länge den här gången, efter ca 2 och en halv timme slutade alla skjuta och tusentals kroppar låg i leran, Tyskland hade vunnit, igen. Nu var det dags för Klaus att samla upp kropparna i en hög. Han kollade alltid i deras fickor innan han la de i högen. Han letade efter pengar och andra saker han kunde bevara men han hittade också saker som han inte ville hitta, bilder på de dödas barn, familjer i huvud taget. Han böjde sig ner för att ta upp kroppen och hörde plötsligt ett skarpt ljud. Han försökte kolla bak men ramlade genast ner på marken, Klaus hade blivit skjuten. Soldaten kom fram till Klaus och sa något som inte han förstod sedan skjöt han honom i huvudet tre gånger, andra världskriget var slut för Klaus del.

Tyskland fortsatte kriga på flera fronter men tillslut kom tiden då de var tvungna att backa, de höll långsamt på att förlora. Alla länder som var emot Tyskland lade för stor press på landet och när man minst anade det var Tyskland helt omringat, som sylten i en munk. Hitler visste nu att han hade förlorat och han ville inte att motståndarna skulle få äran att döda honom så han begick självmord. Tysklands hopp om ett tredje rike dog med honom. Hoppet som Hitler hade byggt upp hos tyskarna, hoppet som fick människor att dyrka honom var nu nerbränt som Hitler han själv.

Många vet inte ens att Klaus dog och det kan bero på att han inte skilde sig så mycket ifrån de andra soldaterna som dog. Men skillnaden mellan Klaus och andras död var att jag ändå tror att han dog lycklig, han ville bara bort från kriget och om han skulle ha överlevt tillsammans med kriget skulle han ändå ta sitt liv efter ett tag, det var bara för mycket för honom. Klaus som älskade sitt land men inte det de höll på med dog helt enkelt med hoppet om ett bättre Tyskland i behåll. Att han trodde på gud gjorde det bara enklare för honom att dö och återförenas med det han älskade mest, skaparn, gud.

Det måste hända något positivt snart

Klaus Kreidl

1934

Den senaste tiden har jag egentligen bara spenderat mina dagar på att få andra att tro att jag är nazist för att jag ska kunna ha mitt liv i behåll. SA-ledare har blivit avrättade av SS och Gestapo och det finns inget man kan göra för att stoppa Hitler och hans hjärntvättade anhängare. Hitler sägs ha en bra anledning till varför han tog det beslutet men det han egentligen gör är att lägga skulden på ett annat parti och säga att de skulle bli agressiva om inte han hade genomfört det. Jag förstår mig inte på en del tyskar, hur kan de bara sitta stilla och inte dela med sig av sina åsikter? Jag är helt säker på att majoriteten av folket inte är helt nöjda med konflikterna som pågår i landet just nu.

augusti 1934

Von Hindenburg har dött! Att han är borta väcker inte någon stor uppmärksamhet Problemet som kommer uppstå nu är att Hitler kommer att ta över makten och antagligen skapa mer problem i landet. Han har utnämt sig själv till rikskansler och ledare över landet vilket tyder på att han har en betydande makt som verkligen kan missbrukas. Man kommer nu se gestapo vid varje gata och det är definitivt inte bra! Jag ser på gestapo som kriminella anhängare som gör vad de vill när de vill, att döda eller kanske misshandla någon är inget problem för gestapo. Orken för att göra något börjar ta slut, det måste hända något positivt snart!

1935

Vid centrum, vid sjön, vid supermarknaden, vid torget vart man än gick såg man Nazisterna ha sina möten. De försökte övertala de människor som fortfarande inte var nazister, något som skulle funka inom en viss tid. Det värsta var att underhållningen de erbjud människorna var ganska mäktig och något man verkligen kom ihåg, den symboliserade nazisternas parti. Tysklands ekonomi är nu verkligen bra, kanske den bästa i Europa. Det är just detta som gör att många människor inte bryr sig om vad som händer i landet, det enda de bryr sig om är deras personliga ekonomi. Om man själv har det perfekt varför ska man bry sig om andra då, de kan väl fixa sina problem själva?

Nu när ekonomi har blivit bättre har militärens blivit större och starkare. Det var nästan så att man inte fick plats med alla soldater i landet. På ett sätt så känns det säkert att ha så många vapen, stridsvagnar och utbildade soldater men det betyder bara krig! Det känns som om Tyskland vill ta över världen och skapa en "nazistisk värld" utan judar. Men att vara jude är bara något som man själv väljer? Det är trots allt en religion som man kan byta.

Ett land kan inte styras av hat

Klaus Kreidl

Allting började denna morgon då jag skulle dricka mitt gröna te. Jag tog fram den tidningen jag vanligtvis brukar läsa i princip varje morgon och såg något fruktansvärt redan på första sidan, Hitler hade blivit vald till rikskansler. Jag kunde inte tro mina ögon, allting gick så snabbt, det var inte så länge sen han satt i fängelse och nu ska han leda landet?

Alla skrattade åt Hitler och hans idéer, allting började förändras då han släppte sin första bok. Jag läste flera sidor ur den av ren nyfikenhet men slutade genast då jag insåg hur rasistisk och ondskefull den var, ren hjärntvättning! Jag kan allvarligt talat erkänna att Hitler är en bra talare som har det lätt för att övertala andra, men det han försöker övertala folket är bara brutalt och oacceptabelt. Det känns som att Hitlers parti redan leder landet, han gör det nästan omöjligt att vara socialist pga av den enorma stressen han lägger på människorna.

Jag är övertygad om att jag inte är den enda som har negativa åsikter om Hitler, ett land kan inte styras av hat. Problemet med alla människor är att de håller det inom sig vilket är exakt vad Hitler har planerat genom allt våld han utsatt invånarna för. Det nasistiska partiet har också skapat så att alla är osäkra och hatet växer hos människorna, man hatade nu t.o.m sina grannar eftersom att man inte kunde lita på de.

Jag har personligt sett ett flertal personer gå in i sjukhus för att de behöver medicinsk vård men får de det? Alla tvekar på vad de ska göra istället för att agera och rädda liv, istället dör ännu mer människor i onödan. Tyskland är nu längre inte lika fattigt och valutan har gått upp i taket men man kan fortfarande inte hjälpa människorna. Det finns människor som är glada för att Tyskland har förändrats, de tänker bara på att maten nu inte kostar en förmögenhet och att deras personliga ekonomi stiger drastiskt men landet mår ju fortfarande dåligt av allt våld! Hitler säger att allt det onda inte kommer att påverka oss men vi vet alla att det är trams!

Jag har en fruktansvärd oro om att det kommer bli ett krig snart. Jag tar redan den här tiden som så kallad "krigstid" men det kan absolut bli värre då Tyskland kommer att försöka och ta över världen. För mig låter det bara som en 3 årings dröm, vem ville inte ta över världen vid den unga åldern? Jag har faktiskt bestämt mig för att skaffa ett vapen för att skydda mig, jag känner att ondskan inte är långt ifrån, nästan så att man känner lukten av den. Den så kallade "nazistiska polisen" är de som är mest våldsamma, istället för att hålla ordning och reda söker de bara upp människor som de kan bestraffa. Det är de som har skrämt upp de andra partierna så att de har avstått från att anordna viktiga möten med mera. Nazisterna är enligt mig en stor krigsorganisation som definitivt inte bör styra landet.

Just nu lever jag bara för att överleva

Klaus Kreidl.

Jag vet inte vad som händer längre, detta land är inte samma ställe som jag kommer ihåg det, det är snarare nu ett helvete som man vill fly från. Under den senaste så kallade krigstiden har det inte sett så ljust ut för oss men nu har det gått över gränsen. Jag skyller allting enbart på kriget, det består av så mycket onödigt våld som kan undvikas om man inte har krig. Varje gång jag går ut på gatan för att få något gjort blir man nervös för att något ska hända, något som förhindrar dina tillgångar till livsmedel. Bristen på jobb gör så att människorna först reagerar och sen tänker efter vilket leder till konsekvenser som man senare inte kan hantera.

Jag har nu äntligen fått mitt jobb, jag fyller i formulärer och bestämmer ganska många saker, saker som kan påverka kriget på ett positivt sätt men problemet är att jag är den enda som vill påverka det. Jag är den personen som är mest negativ emot kriget, den har tagit i väg allt som är värt ifrån mig. Just nu lever jag bara för att överleva, något som jag hoppas kommer förändras så snart som möjligt. Jag har bara en dröm kvar, att alla i min familj överlever kriget/mellankrigstiden. Det som jag hatar med krig är att ingen är lika mycket värd som någon annan, vissa dör som slavar medan vissa är högt rankade med skydd som nästan är omöjligt att slå igenom, alla tänker enbart på sig själv och sitt egna liv. Kriget gör så att det bara finns två olika typer av människor, de rika och de fattiga medan de som tidigare klarade sig på det de hade blev fattiga och de högre uppsatta blev rikare.

Pengarna har blivit ett stort problem, allting har blivit dyrare och köerna till att få mat är obegripliga. Att köpa ett bröd kan ta flera timmar och på vissa ställen finns det en gräns över hur många man får köpa. Mina barn får inte samma möjligheter till att lära sig saker pga att det inte finns så många skolor där man verkligen kan gå och lära sig mycket på. Jag ser det som att barnen är framtiden och att det är de vi måste koncentrera oss på men istället för att förbättra världen tänker vi på saker som makt, pengar, och ännu mer makt.

Vem är Klaus Kreidl?

Goddag, mitt namn är Klaus Kreidl och jag är en soldat som stred i det första världskriget, jag hade väldigt mycket tur att jag överlevde alla attackerna vi blev utsatta för. Jag fyllde faktiskt 24 år den dagen då kriget avslutades, kändes som om jag fick en extremt bra födelsedagspresent. Just nu har jag väldigt stora ekonomiska problem med det att jag inte har några tillgångar till att tjäna pengar, jag är alltså arbetslös.

Jag har en familj på 2 barn och en fru, vi håller ihop även genom de svåraste tiderna så vi klarar oss ok jämfört med andra familjer som genomgår samma problem. Hur vi får allt mat är ett mirakel, men det är egentligen bara jag med min talang för att tjuva saker, mat, kläder och kanske lite andra saker som gör att vi överlever. Det är inget som jag är stolt över men vad gör man inte när ens liv står på spel? Vi bor i den tätaste delen av Northeim vilket gör det enkelt att tjuva saker eftersom att den stora folkmassan täcker för. Det är verkligen svårt att bli upptäckt. Vi bodde i en liten by utanför Northeim i ungefär 1 år men vi valde att flytta pga av just detta och att vi hade det närmare till affärer mm. 

Idag är en stor dag, det är tid för mig att försöka skaffa ett riktigt jobb, jag har spenderat mer än 80% av mitt liv i Northeim så jag vet vilket ställe som verkligen är rätt om man nu söker jobb. Jag har alltid varit intresserad av skor, spelar ingen roll vilken sort sko bara den är gjord av ett mycket prydligt material. Min närmaste kollega är en skomakare och han har lovat mig ett ständigt jobb med fast lön, detta är en stor lättnad för mig. Hittils har jag faktiskt spenderat nästan alla mina dagar åt att tjuva eller att skaffa jobb, jag har allstå försökt att bygga upp mitt liv igen efter kriget och försöka glömma bort alla dåliga minnen. Varje dag när man går ut på stan ser man otrevliga saker, människor som blir gripna, någon som förlorar en kroppsdel eller kanske t.o.m någon som blir dödad. Det är helt obegripligt att sådant fortfarande händer 2 år och 3 månader efter kriget, enligt mig har inte egentligen kriget inte slutat än. 

Jag är inte en sån typ som gillar makt eller att kriga, jag skulle helst vilja åka så långt bort från Europa som möjligt och starta ett nytt liv där, nya möjligheter, ny natur, nya människor men samma familj. Jag har aldrig bett om något annat än ett normalt liv men vad har jag fått? Ett liv fullt med krig och hat. Jag vill göra något specielt med mitt liv, förändra något på ett positivt sätt, något som inte många människor har lyckats åstakomma hittils. När den dagen jag dör kommer vill jag känna känslan i magen att jag verkligen gjorde allting som stod vid min makt, att jag tog mitt liv i mina egna händer och levde det som om det var det enda jag hade, känslan av att hjälpa andra är nog det bästa som finns.

Varje gång jag ser människor förstöra andra människors liv förstår jag inte vad som händer, de är båda människor och är exakt lika mycket värda, varför ska den ena få mer makt över den andra eftersom att den ena personen är jude? Min motivation och drivskraft kommer från Jozef Pilsudski som hjälpte människorna att mobilisera sig själva och inte ge upp förens kriget var vunnet, enligt mig så var det han och hans krigsplaner som gjorde det svårare för tyskarna att vinna, tillslut t.o.m omöjligt. Det är just såna människor som får mig att leva vidare och känna att det finns en mening med att leva,  det är någonting som kan förändra många människors liv.