Epilog: Urs Walter

Jaha? Här sitter jag, året är 2010 och jag bor som asylsökande i Stockholm, Sverige. Mitt liv börjar närma sitt slut så jag tänkte att jag skulle skriva ner mina sista tankar angående vad som har hänt i världen efter kriget. Ofta när jag tänker på kriget så tänker jag på ordet främlingsfientlighet och jag undrar verkligen om gud var nykter när han skapade den egenskapen. För i nuläget kommer det tillbaks. Jag är rädd för alla kommande generationer. Dem kommer att få lida om det inte kommer en lösning. En lösning på vad kan man då undra. Är det främlingsfientlighet ett bevis på att vissa folkgrupper inte kan leva tillsammans? Men är det en lösning då eller? Att kasta ut alla som inte har samma etniska bakgrund. Jag tror inte det är svaret. Att kasta ut alla som inte har samma etniska bakgrund kommer ju bara i sinom tid leda till en liknade lagstiftning av nurberglagarna. Hur ska man stoppa det här hatet då?

I Sverige där jag bor sedan tio år tillbaks har det nyss varit riksdagsval. Jag noterade att ett nytt parti kallat Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Detta parti har väldigt klara åsikter om invandring. Jag kan inte direkt gå ut och säga att dom är högerextremister för det är dom inte officiellt. Men det kan finnas en bakgrund bakom det hela.

Jag hör ofta frågan hur nazisterna kunde få makten. Jag som själv var med i NSDAPs ungdom vet ju lite mer. Tyskland var i kris, ekonomisk och psykologiskt. Inflationen hade drabbat landet efter börskraschen 1929. Nederlaget och missnöjet efter kriget. Tyskarna ville ha en ledaren, en Führer. Det var just av den anledning som både kommunisterna och nazister fick ökat med röster. De båda parterna var extrema och ville ändra samhället snabbt. Varför stod just NSDAP som segrare 2 augusti 1934 är en tolkningsfråga. Det kan bero på att dom hade ett svar varför allt var så dåligt ställt. (judarna) Men det kan också varit att en stor del av tysklands befolkning hade ett internt hat mot kommunismen pga. den ursprungligen kom från Ryssland. Ryssland jätten från öst. Kommunismen var också något som hotade den välbärgade mannen men såna fanns det inte så många av. Men jag tror just att genom att få fram ett hat, någon att skylla allt på så var det just mycket lättare att leva med säg själv. Jag tror t.ex. inte att tyskland skulle vara i nuläget så stark ekonomiskt ställt om nazismen inte hade kommit. Just för att Hitler bröt desperationen som Tyskland led av. Tyskland var t.ex. tvungna att betala pengar till vinnarna av första världskriget. Om inte Hitler hade brutit den så tror jag att Tyskland iallafall skulle varit i desperation till 2000-talet ekonomiskt ställt menar jag då. Tyskland eller Östtyskland fick ju leva med stort missnöje till 1990 då det upphörde. Rent hypotetiskt kan man inte säga att allt Hitler gjorde var förödelse. Utan Hitler hade inte Volkswagen varit så stort. Med tack vara Hitler så kommer förhoppnings viss inte någon förintelse upprepa sig.

Jag tror, snarare vet att Hitler påverkade många människor i Tyskland. Han gav dom hopp, hopp om pengar, om lycka, om ett tredje rike. Sen svek han dom. Han tog självmord. Jag undrar verkligen hur resten av Tyskland som fortfarande dyrkade Hitler måste ha känt sig. I stor allmänhet blev nog alla förvirrade och ställde sig frågan "Vad ska vi göra nu?" Tyskarna var blinda av att någon skulle leda dom. Fast jag kan inte dra alla över en kant men jag tror att en stor del reagerade på detta sätt. Det kan ha suttit sina spår i och med att tyskar idag är väldigt självständiga och framgångsrika.

Jag tror att andra världskriget var oundvikligt med Hitler som makthavare. Hitler hade hela tiden tänkt att starta krig för att ta tillbaks områden som förlorats under första världskriget. Dock kunde ett världskrig undvikas om inte Hitler va Hitler så att säga. Men ändå är det väldigt svårt att starta ett mellan statligt krig utan att andra stater dras med för på ett eller annat viss hänger alla stater ihop med varandra. Som om jag t.ex slog någon så kommer han nästa dag med sina kompisar. Så fungerar Världen idag. Man kan också säga så här om det inte hade funnits allianser av olika slag så hade det kanske inte funnits världskrig heller.

I min synpunkt kunde andra världskriget bara sluta på ett sätt. Och det var med Tyskland som förlorare. Men den synpunkten hade sett annorlunda om Tyskland hade fått tag på atombomben först. Man kan ju tycka att USA var brutala nog att bomba två japanska städer bara för att visa att kriget var slut. Hur då t.ex. Tyskland avsluta ett krig där dom har vunnit. Dom skulle säkert bombat flera städer. Jag vill inte ens tänka på det. Frågan är också hur mycket dom skulle bomba under krigets gång om dom hade tillgång till atombomben.

Efter min vakt tid över ghettot i Polen gjorde jag uppror mot nazismen. Tog värvning i den amerikanska flottan som kock och var med hela vägen till Japan och bekämpade japanerna på Iwo Jima. Jag kommer ihåg dom fina svarta stränderna där och det stora berget. Gud kanske var nykter när han skapade allt.

Urs Walter (Oberoende Liberal)

Fanns det någon sanning?

Urs Walter

Kriget

1939

1 September kl 00.01         

Jag tog farväl av mina bröder. Jag såg dem sätta sig på tåget som skulle ta dom långt iväg, iväg till Polen. Invasionen skulle börja 04.45 hade jag hört. Jag kände lite rädsla i kroppen av att se mina nära tas ifrån mig åter igen. Tänk om dom inte skulle återvända! Nej, jag fick inte tänka i de banorna. Jag måste fokusera. Jag har mycket jobb framför mig. Jag tvingas till pappersjobb. Jag ansåg själv att jag hade min plats på fronten men det satte de större makterna stop för. Sverige förklarar sig neutralt.

19 September

Det finska vinterkriget börjar med en invasion från Sovjetunionen. Jag kan bara ana hur fruktansvärt det kommer att bli för de krigande där med tanke på det bittra klimatet.

21 September

Jag får en kallelse i form av ett brev från armén. Jag blev väldigt glad och tänkte äntligen ska jag ut i strid. Men tyvärr var det en bara en vakt position som jag blev kallad till. Jag tog reda på fakta om den här positionen. Jag skulle hela vägen till Warszawa för att vakta ett ghetto där alla judar bodde. Min inställning var till en viss början väldigt positiv men jag trodde att den skulle ändras. Genom att vara i närheten av judar och att se dem bli förnedrade skulle kanske väcka medkänsla inom mig. Detta fick inte hända!

25 september

Jag har nu anlänt till min arbetsplats. Trots min höga roll inom partiet blev jag endast en menig. Jag fick en arbetskamrat som skulle bli min arbetspartner i ghettot. Han hette Johan S. Ingen visste vad han hette i efternamn. Det ryktades att han hade blivit så traumatiserad av att ha slagit ihjäl många judar. Kompaniet som jag tillhörde var ganska splittrat med folk från Schnelletruppen och Nebeltrubben. Jag fick reda på att de flesta i kompaniet var sadister och det var just därför de var placerade här. Johan S själv hade varit en Gebirgsjäger med en riktigt brutal utbildning. Jag själv hade bara gjort den allmänna värnplikten.

12 november

Jag och Johan patrullerar lite lugnt runt i ghettot och skrattar åt de döda som ligger vid trottoaren. Efter varje lik vi såg så tog Johan fram sin bibelplunta och tog en slurk. Jag frågade varför han drack. Han svarade lugnt att han skulle bli hysterisk om han skulle vara nykter och se alla lik. Under natten tänkte jag mycket på det Johan hade sagt. Fanns det någon sanning? Var judar människor?

17 november

Det var en iskall dag. Jag och Johan gick med våra varma pälsar medan alla judar frös till döds. Jag var nära att ge min päls till en liten flicka som bara hade en liten klänning på sig. Johan stoppade mig och sade att det är bättre om du tar en slurk. Jag tänkte efter. Konsekvenserna skulle ju bli förödande. En tysk vakt ger sin päls till en jude. Jag skulle nog bli avrättad. Det är nog bättre med än slurk. Från den dagen drack jag drygt en halv liter sprit varje dag. 

Det är ett mirakel! Prisa gud! Prisa Hitler!

Urs Walter

1934

31 juli

Jag tänker för mig själv "Vad i helvete!?!?" Som om SA skulle försöka sig på en statskupp. Som jag uppfattade det var SA lovade stora belöningar för deras hjälte insatser. Hitler hade då inte givit det han lovad tillräkligt snabbt för att behålla humöret hos SA medlemmarna. I Hitlers rädsla av en statskupp tar han beslutet att avrätta 61 personer dock hade inte alla anknytning till SA. Jag läste att SA:s ledare Ernst Röhm var en av offren. Han var också den som ansågs ha planerat statskuppen. Jag tror personligen inte att det var någon statskupp som planerades. Starkars Gregor Strasser som hade lagt av med politiken för två år sen blev också ett offer. Strasser var ledare för vänsterfalangen inom NSDAP vilket gjorde att Hitler tog avstånd från honom.

6 augusti

Tyskland... Hitler leder oss. Ja just nu flyter allt på bra jag har tagit en position i partiet som Gemeinschaftsleiter, med andra ord chef för gemenskapen. Det är grad nummer 14 av 30. Så det känns bra. Jag har en stabil inkomst. Flyttat upp mig till en finare lägenhet och jag mår i övrigt väldigt bra. Hindenburg dog för bara fyra dar sen vilket gav Hitler den ledande rollen som rikskansler.

1935

15 september

Vilken dag! Jag hade varit på ett sammanträdde i Nürnberg då den antisemitiska lagen stiftades. Lagarna utformades under Wilhelm Frick ledning.

Lagarna handlade om rikets flagga, skydd för det tyska blodet och vem som var jude. Skydd för det tyska blodet gick ut på att man förbjöd äktenskap mellan judar och tyskar. Men i vissa fall kunde det vara svårt att bestämma vem som var jude. Så därför stiftades lagen om vem som var jude, man kom fram till att om tre eller fyra far- eller morföräldrar tillhörde en "mosaik församling" så var man jude. Lagen om medborgarskap uteslöt judarna från det tyska samhället. Dem blev av med sin rösträtt och deras tillträde till offentliga arbeten.

1936

Detta år börjar fint. SS tar över koncentrationsläger där alla homosexuella, arbetslösa, handikappade och judar får arbeta.

17 juli råkar Spanien ut ett inbördeskrig med Francisco Franko som en ledande gestalt. Både Tyskland och Italien stödde Franko.

1937

Jag och min kära vän Max Adler satt och diskutera politik och privat över några öl på den lokala nazistkrogen Geradeaus. Vi kom fram till att Tyskland mådde bra. Max var dock för att föra Tyskland framåt mera. Han syftade på att Tyskland måste expandera. Han ville bland annat annektera Polen. I denna fråga var jag lite åt det konservativa hållet. Jag menade varför ska vi skynda nu när vi har det så bra? Max sa då att jag lät som ett liberalsvin. Jag drog fram min gamla springkniv och satte den framför hans hals. Var försiktig hur du hanterar din tunga sade jag tyst till honom. Jag halsade min öl och gick därifrån.

1938

"Österrike som vi har längtat" Stod det på löpsedlarna i Northeim. Mitt hjärta fylls med glädje och tårar. Jag ville inte att Tyskland ska skynda sig med sin expandering men att Österrike gick med på att vara en del av Tyskland utan avlossa ett enda skott. Det är ett mirakel! Prisa gud! Prisa Hitler. Heil Hitler!

1939

1 september

Det flesta tyskar var glada den här dagen, fyllda med hopp. Jag visste dock att konsekvenserna skulle bli stora men inte hur stora. Två dagar senare förklarar Frankrike, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland krig med Tyskland. Sju dagar senare förklarar Kanada Krig. Det är vad jag har fruktat nu gäller det att var och en ställer upp för fosterland.

Så till sist kom dagen

Urs Walter

1925-1926    

Efter lång tvekan beslöt jag mig att söka till Gottfried Wilhelm Leibniz Universität i Hannover för att få en högre/bredare utbildning. Detta betydde att jag var tvungen att lämna den halv militära SA styrkan i Northeim. Mina bröder blev väldigt ledsna när jag kom med beskedet, men som tur var förstod de att jag försökte få en högre utbildning. Trots att jag lämnade SA betydde det inte att jag gick ur partiet. Dock lämnade jag min position som ordförande.

Resan till Hannover var till min lycka väldigt kort. När jag kom till universitet fick jag först göra ett intagningsprov vilket jag klarade galant sedan valde jag en inriktning. Jag valde utan tvekan politik med ekonomisk inriktning.

Redan första kvällen fick vi storbesök.  Klockan 21.00 var det en föreläsning om politisk ekonomi. Det var ekonomen Walter Emanuel Funk som föreläste. Han jobbade som chefredaktör för Berliner Börsen-Zeitung. Hans föreläsning var väldigt intressant. Den handlade både om ekonomi och nazism. Han var också som jag villig att göra allt för att rädda Tyskland från mardrömmen som Weimarrepubliken hade försatt oss i. Jag blev lite fundersam för Walter var inte med i något parti men ändå var han en så duktig talare.

Efter föreläsningens slut fick jag tag på honom och inledde en konversation då jag presenterade mig som NSDAP medlem och undrade varför han inte gått med i partiet med tanke på hans politiska kvaliteter. Jag fick ett ganska mumligt svar då han inte ville ge sig så mycket ut i rampljuset än vad han redan var i sin position. Jag tackade honom för föreläsningen och gick hem. Jag hade hyrt ett litet rum att bo i. Jag hade inte läst tidningen den här dagen så jag beslöt mig att göra det. FRUKTANSVÄRDA NYHETER!!! Tyskland hade gått med i Nationernas Förbund. Mitt vrede växte men jag beslöt mig för att fokusera på min studier så länge.

1926-1930

Efter ha varit utan NSDAPs gemenskap i nästan ett år kom en räddning som bar namnet Nationalsocialistiska tyska studentförbundet. Jag gick snarast med i denna nya konstellation. Detta var en del inom NSDAP och var verksam bland oss med högre utbildning och hade målet Nazismens ideologi i universitetsmiljö. När jag var inne på mitt femte och sista år på universitet togs det nya hårda tag i studentförbundet. Medlemmarna blev uniformerade likt SA med bruna skjortor och en svastika. Angående partiets märke blev jag väldigt intresserad och gjorde en liten undersökning. Jag hittade flera asiatiska likheter vilket förargade mig. Jag hittade också en likhet med vårt partis märke med ett svenskt företag som hette ASEA AB. Jag ställde mig själv frågan varför grundarna av detta parti inte gjorde ett eget märke.

1930-1933

När jag tittar tillbaks på dem här åren så fylls mitt hjärta medsorg. Jag kallar dem glädjeåren. Det började inte som ettt bra år. Året innan blev det börskrasch och många av mina närmaste drabbades hårt av detta. Men, jag hade äntligen flyttat tillbaks till Northeim efter mina år i Hannover. Jag tog dock inte tillbaka min roll som ordförande för jag ville följa kampen om politiken på avstånd men ändå vara en del av den. Den höga arbetslösheten gav sitt resultat i flera gatuslagsmål och ett stort hat mot Weimarrepubliken. Jag, till skillnad från mina bröder, använde hjärnan mer än nävarna. Det var något jag måste kommit underfund med på universitetet. Men jag hade ändå inte ändrat min åsikt om att judarna måste bort. Så till sist kom dagen, dagen vi alla hade väntat på och drömt om. 


Den 30 januari 1933 valdes Adolf Hitler till rikskansler över Tyskland.

Det är dags för förändring i Tyskland

Urs Walter

Den 15 mars 1920

Jag hade nyss deltagit vid ett NSDAP möte. Syftet med detta möte var att vi skulle undersöka hur många nya medlemmar vi hade rekryterat till partiet. Mötet var inte nationellt och gällde enbart i Northeimområdet. Vi var drygt tio personer vilket var för mig en stor besvikelse. Detta gjorde att jag och mina fyra bröder utgjorde drygt 50% av NSDAP i Northeim området. Det kunde jag dra nytta av. Mina bröder var inga teoretiker, de var mer av den germanska atlettypen. I min tanke ville jag bli ordförande för NSDAP (NB) (Nationalsozialistische Deutsche Arbeitarpartei Northeim Bereich), med tanke på att det snart var ett internt val i partiet om vem om skulle leda NSDAP (NB). Men för att säkra min valseger var jag tvungen att rekrytera en medlem som säkert skulle kunna rösta på mig. Den medlemmen hette Hannes Lutze. Han var inte bara en god vän till mig utan också min ariska aktivist. Jag har minnen av att vi två slogs mot fem kommunister. Jag kan inte säga att vi spöade dem men dock gav vi dem ett intryck. Nämligen att vi NS aldrig ger upp. Efter mötet var slut började jag min jakt efter Hannes.

Efter några timmar hittade jag honom läsandes på sjukhuset. Mitt leende växte då jag såg att han läste Völkischer Beobachter. Jag satte mig vid sidan av hans säng och inledde en konversation. Hannes blev väldigt ivrig när jag förslog att han skulle gå med i NSDAP (NB) på villkoret att han skulle rösta på mig vid valet. Hannes frågade vad jag skulle göra för förändring. Jag sade att vi ska marschera på gatorna, döda kommunisterna och stena judarna. Hannes var nu fullt med mig.

Två dagar sen stod Hannes på kryckor sida vid sida med mig i NSDAPs (NB) högkvarter som låg i det lokala biblioteket p.g.a. vår nuvarande ordförande äger det. Idag skulle det röstas! Huvudkonkurrenterna var jag och biblioteksägaren. Så småningom hade alla elva medlemmar röstat... 

Vår partisekreterare har fått äran att läsa upp rösterna. Vid sluträkningen hade  jag fått 7 röster och biblioteks ägaren 4. Jag känner lyckan i mitt hjärta när jag kliver upp till talarstolen där partisekreteraren nyss stod. Mitt tacktal förvandlas snabbt fram till ett hattal mot alla landsförrädare och invandrare (judar). Jag påpekar att partiet måste expandera och att medlemmarna ska börja rekrytera i masstal. Vi måste beväpna oss för att försvara Tyskland till det yttersta! Jag avslutade talet med en nazist hälsning och skrek Sieg Heil tre gånger.

Det är dags för förändring i Tyskland...

Vem är Urs Walter?

1919 15/01

Hej jag heter Urs Walter. Jag är 19 år gammal och är för tillfället arbetslös. Jag lever ihop med mina fyra bröder som är i samma ålder.

 Min far gick bort i kriget. Han fick en kula i bröstet och förblödde till döds. Vi där hemma fick höra att det var vid västfronten som han stred. Min mor blev så förtvivlad när hon hörde detta att hon tog sitt eget liv med hjälp av ett hängrep. Därefter blev jag och mina bröder helt ensamma i liten lägenhet i östra Northeim. Jag hade inte så många intressen än att använda talets gåva så att säga. Under krigets gång och slut hade högerextremistiska tankar slagit mig och dagen efter mor dog fanns det inget annat i mitt liv. Mina bröder hade liknande tankar.

 Vår lägenhet är som sagt liten och består utav ett rum och kök. Jag och en till broder sover i köket, skavfötters i en liten säng. Det är väldigt smutsigt i vår lägenhet pga. att mor var alltid den som städade. Alltid när vi vaknar på morgonen luktar det svett och då och då kan man se en råtta slinka förbi.

 Häromdagen träffade jag en mycket trevlig man som var politiker. Jag som själv är intresserad av politik lyssnade extra noga. Han sade att för exakt tio dagar sedan hade han och några andra lyckats grunda ett parti och var nu ute efter medlemmar. Den trevliga mannen hette Karl Harrer och partiet som han var ledare för hette Tyska arbetarpartiet. Jag frågade hastigt om jag fick lov gå med i partiet vilket jag fick. Så snart ja kom hem och berättade det för mina bröder gick dem också med. För första gången på riktigt länge kände jag en gemenskap. Jag var med i en rörelse och den rörelsen skulle jag dö för. Nu gav jag mig ut på gatorna och försökte rekrytera nya medlemmar.

I hela mitt liv har jag bott Northeim och aldrig varit så glad som nu. Jag vill bara en sak med mitt liv och det är att dö för mitt fosterland. Annledningen till att jag känner/vill är jag har under en längre tid känt ett hat emot det slaviska folket.