Har vi inte lidit nog?

1939

Jag har hört mycket nya saker på radion som såklart är väldigt nazistvänlig så man får själv uppgiften att dechiffrera allting man hör på radio eller läser i tidningen ifall man vill veta vad som händer igentligen.

Det vi vet är att kriget är i full gång. Kanada, Nya Zeeland, England, Frankrike och Australien har alla förklarat krig mot Tyskland. Tyvärr så tror jag att det kommer behövas fler motståndare för att stoppa Hitlers armé av nazister. De har agerat för sent, Hitler har fått ett stort övertag och det kommer bli svårt att vinna över honom. Men jag tror att det är möjligt, bättre sent än aldrig. Jag kan också berätta att Polen och dess befolkning har terroriserats av nazisterna. De blir förda till koncentrationsläger men vissa av barnen tyckte nazisterna såg ariska ut så de placerades i tyska, ariska fosterfamiljer. Och alla judar som är över 10 år gamla måste ha gula davidsstjärnor på sina kläder för att man ska kunna urskilja de bättre. ”Arbetsoförmögna” människor har också börjat gasas ihjäl av nazisterna. De anser att de visar nåd och att de avslutar deras lidande. I och för sig så borde de faktiskt förstå sig på mentalt handikappade personer, de är ju själva mentalt handikappade.

Själv så har jag det ganska svårt just nu. Jag försöker hitta jobb lite här och där men det är väldigt svårt att få ihop nog med pengar. Jag har gjort saker som jag aldrig kommer kunna förtränga, saker jag skäms över. Jag har till exempel tiggt till mig mat av olika bagare genom att visa min otroliga kärlek till Hitler och nazismen. Det funkar men jag kan inte fortsätta med detta utan att dö inombords. Men hur jag än gör känns det som att döden närmar sig och jag kan säga att jag inte är redo. Jag har fortfarande lite kämpaglöd kvar. Jag gick därför nyligen med i en antinazistiskt rörelse som igentligen bara består av människor som hjälper varandra att överleva utan att stötta Hitlers regim. Vid en sådan här tidpunkt är det enda en liten skara människor som oss kan göra att visa andra människor att vi inte stöttar Hitlers idéer och att vi är emot det han gör. Det låter patetiskt men vi får kalla det för passivt motstånd.

1940

Det första polska koncentrationslägret har upprättats, om jag kommer ihåg rätt så heter det Stutthof. De planerar dock att bygga flera. Danmark, Norge, Belgien, Holland och Frankrike har alla besegrats av Tyskland. Och befolkningen tycker att Hitler har lyckats bra med att få landet på fötter igen. Detta kan man inte förneka men jag tycker att det är helt och hållet fel sätt att göra det på. Att skylla på andra och starta ett till krig är inte en taktik som kommer att hålla i längden. Och om det gör det så kommer det enbart fungera för Hitler och hans närmsta män, resten kommer att ångra att de inte gjorde motstånd mot Hitler när de fortfarande kunde.

Jag känner att jag vill göra mer motstånd men jag har ingen aning om hur en obetydlig människa som jag ska kunna göra motstånd helt ensam mot ett stort land som Tyskland. Det känns som om att allt motstånd jag gör är meningslöst eller väldigt dumdristigt. Om jag går ut på gatan och skriker ut mina antinazistiska budskap så kommer jag nog bli skjuten av min nazistiske granne och ingen kommer att bry sig.

Tyskland och England turas om att släppa bomber över varandras städer. London och Berlin bombas hela tiden så man får gå ner till skyddsrummen väldigt ofta. Jag vill att England ska vinna detta krig men jag vill helst inte bli bombad i processen, det verkar som ett ganska trist sätt att dö på. Men detta luftvapenskrig känns väldigt onödigt, ingen av de inblandade länderna vinner något på det och det är bara oskyldiga människor som får straffa.

Tyskland har gått ihop med Japan och Italien, båda länder med ganska lika ideologier. Lite senare går även Ungern och Rumänien med i denna djävulsallians. Hitler får fler och fler vänner och får fler och fler länder att kapitulera. Jag gillar inte vart detta är på väg.

1941

Tyska trupper har skickats till Nordafrika för att städa upp efter de misslyckade italienska anfallen förra året. Läget i kriget försämras ännu lite mer när Tyskland får Grekland, Bulgarien och Jugoslavien att kapitulera. Men än är inte allt hopp borta. En nära vän till Hitler, Rudolf Hess, flög i maj till Storbrittanien på eget initiativ. Ingen vet vad han gör där men det går flera olika rykten. Vissa tror att han helt enkelt är en förrädare och ska hjälpa England att vinna kriget med hjälp av hemliga fakta och vissa tror att han bara är galen och borde sättas i koncentrationsläger. Jag har svårt att bilda en åsikt själv men jag tycker att det är väldigt positivt att en sådan högt uppsatt man som Rudolf Hess står emot Hitlers vilja. Men det är dock mycket möjligt att han bara är galen.

I juni så förrådde Hitler Stalin och attackerade Sovjetunionen. Förklaringen till detta är att Tyskland vill utrota alla fientliga element och Sovjetunionen var tydligen ett av dem. I slutet av september så avrättades flera tiotusentals judar i Sovjetunionen av en tysk insatsgrupp. Hur gammal eller ung du än var så spelade det ingen roll för insatsgruppen, du blev avrättad ändå. Det är inte okej att avrätta barn. Det är inte okej att avrätta någon överhuvudtaget.

Den 7 december samma år så bombades Pearl Harbor av japanska krigsflygplan vilket fick USA att vakna till liv. USA och England svarade med att förklara krig mot Japan som är Tysklands allierade så Tyskland och Italien är nu också i krig med USA. Det var vid denna punkt som det blev ett världskrig.

1943

Jag har börjat förlora kontroll över tiden som går. Jag glömmer ibland att äta och det går inte så bra med sömnen. Jag har för mycket att tänka på. Jag har inte hunnit skriva så mycket som jag vill för att jag haft fullt upp med att överleva i detta uppochnervända samhälle. Det börjar se ljusare ut. Kriget vänder till de allierades fördel. Tyskland förlorade 2 stycken avgörande slag i Ryssland. Ryssland har lyckats slå tillbaka Tysklands anfall och vill nu ha hämnd.

De allierade tog detta tillfälle i akt och trappade upp bombkriget mot Tyskland. De bombar nu tyska städer dag och natt. Det är positivt att Hitler förlorar kriget mer och mer men det är synd att civilbefolkningen får betala ett sådant pris för något de inte gjort. Men det är väl alla tyskars ansvarighet igentligen, att vi borde ha gjort något åt det tidigare. Att vi tillät detta att hända.

Den 25 juli avsattes Mussolini i Italien och Italien gick kort därefter över till de allierades sida. Tysk media hade vid denna tidpunkt väldigt svårt att censurera hur dåligt det gick i kriget för Tysklands del vilket gjorde mig oerhört glad. Jag kunde sitta och lyssna på radion och skratta högt när den nervöse mannen som ska berätta om Tysklands vinster i främmande länder inte lyckas dölja sina stora tvivel på Hitlers ”krigsmaskin”.

Det var ungefär där man började se hur Tyskland förlorade kriget stort. Det kändes som att det bara var en tidsfråga tills vi blev exakt samma land som vi var efter första världskriget; fattigt och deprimerat. Men jag skulle inte ha några problem med det, så länge jag får tänka hur jag vill och rösta på vilket parti jag vill.

1944

Hitler är nu desperat. Han försöker skrämma England till att dra sig ut ur kriget genom att bomba England med tyskarnas nya supervapen, V1- och V2-raketer. Men det gav ingen effekt. Hitler satsade då allt på ett kort i ett sista desperat försök att vinna kriget – ett massivt överaskningsanfall genom Ardennerna. Han kastade in sina sista militära reserver men Ardenneroffensiven men det misslyckades fatalt. Tyskland har inte längre några möjligheter kvar för att försvara sig mot de allierade men trots det har Hitler förbjudit Tyskland från att kapitulera. Han vill väl dra ut på tortyren lite till. Har vi inte lidit nog? Kan han inte bara acceptera sin förlust och kapitulera? Men icke, Hitler tycker inte att nog med människor redan dött. Han vill dra ut på kriget lite till. Själv flyttar jag tillbaka till Northeim efter att ha bott i Berlin under kriget. De borde ha upptäckt att de gjorde fel och slutat med den där nazistsmörjan.

1945

7 maj

Idag kapitulerade Tyskland efter slutoffensiven mot Berlin av röda armén. Det har hela varit en hemsk och otroligt onödig upplevelse men det är i alla fall över nu. Mina sömnproblem har börjat försvinna och jag har börjat träffa gamla northeimbor igen som sagt förlåt för deras misstag innan och under kriget. Jag känner att jag på något sätt blivit belönad för att ha stått på rätt sida hela tiden. Eller kanske inte hela tiden, men jag har i alla fall inte stått på fel sida. De människorna som gjorde det lider säkert nu av tanken på deras dåd.